mormoringalill

Egoism = självisk eller egennyttig, att existera för sin egen skull.
Altuism = osjälvisk eller oegennyttig, att existera för andras skull.


Egoism är att varken offra sig själv eller andra; att vara egennyttig men inte på andras bekostnad; att handla i eget intresse och samtidigt respektera andras rätt att göra detsamma. Erkänna att jag är den viktigaste personen i mitt liv och du är den viktigaste personen i ditt liv. Egoism handla även om att välja vilka värden som som man har i livet. Det finns bara ett grundläggande värde och det är att leva. Men för att leva måste man ha värden som gör det möjligt att leva. Etik, läran om rätt och fel, är ett sådant men även mat, medicin, musik och sport och motion. Allt sådan som ger ett värde åt ditt liv är sådan som är värdefullt för mig som ligger i mitt eget intresse.

Andra människor har ett stort värde för mig och mitt liv och min lycka. Så att vårda mina medmänniskor är en egoistisk handling. Om jag inte tar hand om mig själv och mitt liv så kan jag heller inte hjälpa andra och mitt liv blir inte värdefullt. På så vis hänger det ihop liksom. Ingen tjänar på att inte leva utan att ta vara på sig själv, att ta vara på sina värden; att vara egennyttig; att vara egoistisk.

Egoism innebär även att jag respekterar mina egna rättigheter men även andras rättigheter. Om jag vill ha rättigheter måste jag även acceptera andra människors rättigheter.
Alla människor existerar för sin egen skull men som egoist respekterar man varje individs rätt och har inget behov av att utnyttja andra.

Egoism är att vara självständig vilket innebär att jag tänker själv, handla efter eget omdöme och ta vara på mig själv och mina värden. Egoism betyder att jag äger mig själv och mina handlingar men också att jag ansvarar för de samma. Om jag äger mig själv och mina handlingar är jag fri. Frihet är att göra det jag vill med mitt liv och att du gör det du vill med ditt liv; en etik som ger oss rätt att existera för vår egen skull.

Som egoist bidrar jag till ett mänskligt samhälle på grund av att jag tycker att jag och alla andra får leva efter sina behov, sina nöjen och njutningar. Min positiva syn smittar av sig och människor i min omgivning känner att de kan vara sig själva. Som liten fick jag inte alltid göra som jag ville men jag hade rationella gränser och jag fick både säga nej och bli arg. Men mina föräldrar tolererade inte blint raseri.

En egoist är också ärlig, produktiv, integrerad, självständig, rättvis och stolt.

Mina personliga värden och intressen är något som är viktigt för mig. Att säga ”Jag bryr mig” är nästan det samma som att säga ”Detta är viktigt för mig”. Om min omtanke är uppriktig är den av egenintresse. Om min omtanke är äkta då är den baserad på mitt egenintresse. Hur mycket jag bryr mig är i direkt förhållande till graden av egenintresse. Så de jag bryr mig mest om är de som står mig närmast, de jag umgås mest med och de som bidrar mest till min egen lycka. När jag bryr mig om en främmande människa är det bara för att jag ser ett värde i att vara människa.

Att andas är egoistiskt, att äta är egoistiskt, att älska är egoistiskt, att använda hjärnan för att lösa ett problem är egoistiskt, allt som är viktigt för överlevnaden och för att må bra är egoistiskt. Att leva är egoistiskt.



Altruism innebär att jag är självuppoffrande och lever för att tjäna andra; att se andras intresse och inte mina egna; att göra det andra vill och inte det jag själv vill. Jag existerar för andras skull. Jag är altuist när jag offrar mig själv och andra. Skulle självuppoffrande vara destruktivt? När jag offrar mig har jag rätt att offra andra för om jag offrar mig ska väl andra också göra det. Individualister måste elimineras för de är egoister som gör det de själva vill istället för att lyda.

Som altruist är jag lätt att manipulera då jag saknar självkänsla och lätt får dåligt samvete om jag inte gör som andra tycker och vill. Jag tycker inte att jag är en hycklare för att jag inte gör som jag vill utan som andra vill och jag tycker att det är rätt att du ska offra dig för mig och inte alltid göra som du vill.

Även om jag blir sur, bitter och avundsjuk så är jag hellre det än står på mig för att leva som jag vill. Ingen tycker väl om mig om jag säger nej till det som förväntas av mig utan jag blir säkert mera populär om jag gör det som förväntas av mig. Jag offrar mitt ego för att vara till lags. Då kan man ju även förvänta sig att andra skulle kunna göra det för mig en annan gång. Jag känner i hela mitt hjärta att jag hatar dig för att du inte gör det jag gjort för dig. Men jag kniper käft för jag är lite rädd för vad andra ska tycka. Vill ju inte stöta mig med någon. Om jag låtsas bry mig så kan jag sedan i mitt inre känna en viss skadeglädje när du misslyckas.

När jag någon gång står upp för mig själv så känner jag hur du tycker att jag gjorde fel och jag får skuldkänslor och det blir nästan omöjligt att säga nej. Du vill väl att jag ska ha skuldkänslor så att du kan få göra som du vill och manipulera mig. Jag får sabotera mitt eget liv för att slippa skuldkänslor. Det blir en ond cirkel som förstör min integritet och gör det omöjligt för mig att göra det jag vill, stå för mina åsikter och uppfattningar. Hur mycket jag än sätter andras åsikter över mina egna och förstärker det andra tycker så känner jag ingen stolthet och känner ingen respekt.

Jag säger inte nej, ett ja ifrågasätts inte och kräver nästan aldrig en förklaring. Då behöver jag inte ursäkta mig eller rättfärdiga för dig mitt beslut. Jag tar ofta på mig ansvaret för andras känslor men ändå blir man besviken när jag någon enda gång skulle säga nej. Man vill ju inte förstöra en god relation för att få sin vilja igenom. Jag kan inte se det som att jag skulle vara oärlig för att jag gör som du vill och inte som jag egentligen vill. Jag kan bara inte se din besvikelse och frustration för då får jag dåligt samvete. Om jag säger nej leder det säkert till en konflikt och vad ska andra tycka då?

Jag minns från min barndom hur besviken mina föräldrar blev när jag inte gjorde som de ville, ”om du inte är lydig så vill ingen vara med dig och ingen kommer att älska dig”. Om jag inte lyder så förtjänar jag inte att ha det bra. Jag har fel och du har rätt.

.....eller är du ego-altruist