mormoringalill

Idag ska vi sjösätta båten, det ska bli så spännande. Komma ut till ön igen som vi längtat så efter hela långa snöiga vintern. Vi ska återse havet, ängen, alla stenarna. Kommer bryggan att stå kvar eller har isen tagit den med sig ut från land? Kommer råttorna att ha tagit tillbaka sjöboden eller har tält och dynor fått vara ifred?

Men mest av allt längtar jag nog efter att få gå bort på berget och sätta mig med mitt kaffe och se ut över havet. Sitta där och lyssna på sjöfåglarnas intensiva sång. Höra havets lugnande vågor rulla upp på bergen och in bland stenarna. Att få sitta där och höra suset i tallarna på andra sidan Västervik. Ja, den heter faktiskt så viken där vi har båten.

Jag undrar om gräset har tagit sig och börjat växa i mitt utekök så vi slipper att klippa vass och strö ut för att inte bli så smutsiga om fötterna. Tänk om blåsipporna blommar i backen upp mot Utkiken.

Utkiken är en liten gräsplätt som jag började fixa till förra sommaren. Det är en 10 x 10 meter stor relativt stenfri gräsplätt omgärdad av ek, rönn, hassel, lind och björk. Utsikten därifrån är underbar.

På Utkiken är det meningen att jag (läs Thomas) ska bygga en himmelssäng. Där ska man kunna sitta och njuta, eller ligga och ta en tupplur.

Troligen så blir det en tur upp på höga berget. För om utsikten är fin från Utkiken så är den näst intill hänförande där uppe. Man ser långt in över fastlandet.

Kanske lägger vi ett garn till kvällen så vi får lite abborre. Kanske ska vi pimpla lite strömming. Kanske blir det så varmt till kvällen någon av dagarna så vi kan sova kvar och inte behöver åka hem. Värmaren i båten vill inte.

Äntligen är det sjösättning vilket innebär en Glad Påsk