mormoringalill

Vaknade upp och slängde mig upp för att titta ut - det var inte sant, fast det visste jag väl egentligen. Det låg kvar, det tjocka täcket av snö som har förpestat mitt liv en längre tid. Jag drömde att Thomas hade tagit fram lilla utemöbeln och ställt i hörnet utanför köksfönstret. Kokat kaffe och bakat en sockerkaka. Hur blåst blev inte jag då.

Drömmen kom sig nog av att vi igår varje gång vi gick ut hackade och öste i den metern tjocka snö och is hög som legat där, 30 cm kvar nu. Sockerkakan var nog Peters fel :-).

Nu vill jag att all snö ska försvinna blixtsabbt. Man vill ju ta fram sina vårkläder eller köpa lite nya, det funkar också.

Idag ska vi åka till stan och titta på en nyinköpt bil samt kolla en gammal trotjänare. Den spännande frågan är: går det att få liv i en gammal Jetta (en gång till). Hon har varit i tjänst länge men har på sista tiden börjat att krångla för sin nuvarande ägare. Nu ska hon in på en uppfostringsanstalt. Vi får väl se vilken metod Thomas väljer att använda. Mjuk och pedagogisk eller den mer stränga engelska varianten med skamvrå och bestraffning. Vi kanske får lov att konsultera Marina och se om vi kan få några tips :-). Återkommer med upplösningen i den spännande historian.

Sen bär det iväg till slottet där vår fina bil står med sönderplockad broms. Vi åker just nu omkring i Anders bil som det förvisso inte är något fel på men inte är det vår vackra bil. Sedan är det ju lite synd om slottsherrarna som sitter i Slottet och inte kan komma därifrån. Inte så att vi har spärrat in dem i tornet eller så men att gå därifrån till affären är ju lite för långt.

Nu får vi skynda oss, idag blir det häktiskt.